tisdag 23 oktober 2007

Avsaknad av ting


Här verkas finnas allt, i alla dess former. Beställer du något att äta så kommer det tusen följdfrågor om alla de olika tillbehören. Du väljer en sak och vipps så undrar de om vilken sås du vill ha... Man blir liksom inte av med servitören. Inte nog med det, de springer förbi ofta och undrar om allt är till belåtenhet. De är verkligen måna om att man kommer igen.

Så vad har USA inte då? Ett par saker kommer jag direkt på:
* Små portioner, till och med deserterna är som en hel måltid.
* Trottoarer, trams för här kör man bil överallt.
* God smak? Tja, ibland undrar jag...

torsdag 18 oktober 2007

United States of Advertising

Är för tillfället i Philadelphia och jobbar lite. Här är det skönt sommarväder med över 20 grader. Riktigt trevligt med tanke på vilken sommar jag hade i Shanghai. Veckan innan var jag ju på älgjakt och satt och frös om rumpan i ett älgtorn. Nu går man omkring utan jacka och njuter av värmen!

Det är första gången som jag är här och det är verkligen tydligt hur mycket reklam det är överallt! Helt galen hur man lyckas hacka upp alla tv program till en gräns där det inte längre går att titta på någon kanal. Vägskyltar blandas med reklam, ibland vet man inte vad som är vad när man kör. I affärer så pumpas det ut erbjudanden och utbudet är ernormt. Vi var i ett gigantiskt köpcentrum igår och det är ofattbart hur många olika butiker det kan finnas. Man inser snabbt varför parkeringen är så stor utanför.

I veckan var vi även på en NHL hockey match. Mitt enda ord för det är mäktigt. Ljud och ljus blandades med publikens höga förväntan. Det var som att gå till en rock konsert... Varje gång det blev mål så drog de igång en mistlur, världens bröl! Alla stod upp, hejade och vrålade av gläde. Philedelphia Flyers mötte ju New Jersy Devils så det var ju ett derby. Devils hade tidigare spöat Flyers tio gånger på raken. Hur det gick denna gången då? Jupp, Flyers vann!

måndag 8 oktober 2007

Älgjakt




Årets älgjakt började med strålande väder. Bilden till höger visar hur jag satt i en mosse, intil en göl. Blev placerad på pass där och stod och blickde ut medans jag lyssnade på radiotrafiken mellan olika skyttar. Det är smidigt för man är hela tiden med vad som händer. När då fick höra att en älg hade blivit skadeskjuten så hämtade jag ryggsäcken i bilen. Detta kan ta en bra stund, tänkte jag och dukade upp med kaffe och mackor.




Sittandes där i solskenet, hade jag det så gott att jag nästan nickade till. Älgen då? Jodå, hundarna letade rätt på den och älgen avlivades på fel sida av en bäck. Spännande att försöka dra den över en massa vatten när man har hål i kängorna. Smidigt Magnus, i morgon gäller det stövlar iaf!




söndag 5 augusti 2007

VIP, jag?


Det är ett tecken på att man är en regelbunden gäst på ett ställe när ägaren kommer och säger att han inte har sett dig på fem dagar och att de saknade mig. Helt otroligt... Förvisso går jag hit ofta och avnjuter en kaffe. Och visst har jag lärt dem en hel del trick och tips om hur man gör en god latte.

Nu är jag iaf officiellt en VIP gäst här, fick ett plastkort från SPR coffee. Vet inte vad det betyder, om jag får någon rabatt I vilket fall som helst så åker jag ju snart hem. Kanske man kan få dem att starta en filial i Älmhult?

torsdag 2 augusti 2007

Från ett råttbo till 35:e våningen


En dag hade jag haft besök i lägenheten medans jag var på jobbet. Nu var det varken städhjälpen eller någon annan tvåbent varelse. Nej, det var en fyrbent liten gnagare... Tydligen hade en låda med godis varit en för stor frestelse för vår lilla råtta. Pappersbitar låg över bord och golv, det hade varit en brakmiddag. Bilden här visa hur det såg ut.

Den natten låg jag och lyssnade efter lustiga ljud, hade oneckligen lite svårt att slappna av. I vilket fall som helst så rapporterade jag detta till jobbet dagen efter. Senare på kvällen när jag kom tillbaka till hotellet så frågade jag om jag hade några meddelanden i recpeptionen. Tjejen som stod där lyfte direkt telefonen och ringde ett nummer. Strax därpå så kom den som var tillförordnad chef, springandes ut från kontoret. Ja, han sprang verkligen genom hallen fram till mig. De hade gjort i ordning ett annat rum åt mig, förklarade han snabbt. Så jag packade mina saker, fick hjälp med att flytta dem till det nya rummet. Det ligger på 35:e vånningen och har makalös utsikt!

Det har sina för och nackdelar med att bo så högt upp. Det tar mycket längre tid att åka hiss, bland annat. Sen när det åskar så är man mycket närmare där det låter. Det åskade rejält häromdagen och slog ner i grann huset (eller om det var i huset som jag bodde i). J*drans vad det small! Ett riktigt kanonskott! Låg i soffan med den bärbara på magen, kollade på film. Snacka om ljudeffekter!

måndag 30 juli 2007

39.6 grader i skuggan

I lördags var det officiellt 39.6 grader i skuggan, här i Shanghai. Så varmt hadet tydligen inte varit på 73 år. Tanken av att det kommer att våra så här tills jag åker hem, är inte så kul. Vad skulle man ha gjort utan AC? Fast jag står nog ut i 14 dagar till...

fredag 27 juli 2007

Om att göra det som tar emot

Ibland måste man tvinga sig själv för att komma framåt, för att utvecklas. Vi har alla saker som tar emot att göra, som vi undviker. Det kan vara småsaker eller riktiga utmaningar. Oavsett så har vi alla saker som vi ser som hinder. Vi kan vara rädda eller bara tycker att det är obehagligt. Tycka att det är oartigt eller så vill vi inte vara till besvär.
Jag gjorde något i afton som jag normalt sett inte gör, något som tar emot. Efteråt känns det som jag har växt, jag fick ut något av det. Det var en sådan enkel sak som att klaga på maten på en pub. Ingen stor grej för vissa att skicka ut tallriken tillbaka till köket. Man är ibland en Svensson och istället bara tiger.
Samtidigt, vem annars skulle vilja se till mina intressen? Jag har ju ett ansvar för mitt egna välbefinnande och att jag mår bra. Ingen annan. Normalt sett så tar jag min njutning på stort allvar, att få avnjuta god mat är viktigt.
Puben som jag sitter på brukar verkligen hålla hög standard och kvalité. Fast idag smakade och luktade oxfilén inte som den brukade, det var något som inte rikligt stämde. Inte mycket fel men tillräckligt för att jag skulle reagera. Hur gör de flesta då? Äter upp i alla fall, det går att äta? Eller?

Jag gjorde något som tog emot, jag frågade efter chefen. Han kom och kände givetvis igen mig. Han var mycket tillmötesgående och fixade in en lax istället. Och sicken tur för det! Det var en av de godaste laxar jag har ätit. Underbar kombination med en svagt rökig sås och hemlagat potatismos. Ångrar det inte!

Så, jag gjorde något ovanligt för mig. Satte mig i första plats för en gång skull. Är nu nöjd och glad. Ägaren är också nöjd, för han vet att jag kommer tillbaka och rekommenderar stället. Stället visade återigen vilken klass det håller och vilken bra service det har.

Så, har ni vägarna förbi Shanghai? Oscars pub är då stället ni inte får missa!