Första snön!

Idag så har första snön äntligen kommit. Allt är vitt och nya flingor dinglar sakta ner genom luften. Det har blivit på en gång mycket ljusare, vackrare. Att hämta posten med jycken var morse är en fröjd. Vilken tur att man har en vettig kamera i mobilen.
Kölden både biter till i kinderna och samtidigt luften frisk och klar. Avsaknaden av avgaser är liksom påtaglig. Min vän Roy som är här på besök från Kina är totalt tagen över den rena miljön. Inte undra på att jag gillar Sverige så mycket! Här finns det säsonger, variationer. Det är som livet själv, det varierar och följer en viss rytm.
Nu ska jag hem och elda. Det går åt lite ved nu när det är kallare. Tur att man är en hobby-pyroman som tycker det är kul att elda under kontrollerade former...

Avsaknad av ting

Här verkas finnas allt, i alla dess former. Beställer du något att äta så kommer det tusen följdfrågor om alla de olika tillbehören. Du väljer en sak och vipps så undrar de om vilken sås du vill ha... Man blir liksom inte av med servitören. Inte nog med det, de springer förbi ofta och undrar om allt är till belåtenhet. De är verkligen måna om att man kommer igen.

Så vad har USA inte då? Ett par saker kommer jag direkt på:
* Små portioner, till och med deserterna är som en hel måltid.
* Trottoarer, trams för här kör man bil överallt.
* God smak? Tja, ibland undrar jag...

United States of Advertising

Är för tillfället i Philadelphia och jobbar lite. Här är det skönt sommarväder med över 20 grader. Riktigt trevligt med tanke på vilken sommar jag hade i Shanghai. Veckan innan var jag ju på älgjakt och satt och frös om rumpan i ett älgtorn. Nu går man omkring utan jacka och njuter av värmen!

Det är första gången som jag är här och det är verkligen tydligt hur mycket reklam det är överallt! Helt galen hur man lyckas hacka upp alla tv program till en gräns där det inte längre går att titta på någon kanal. Vägskyltar blandas med reklam, ibland vet man inte vad som är vad när man kör. I affärer så pumpas det ut erbjudanden och utbudet är ernormt. Vi var i ett gigantiskt köpcentrum igår och det är ofattbart hur många olika butiker det kan finnas. Man inser snabbt varför parkeringen är så stor utanför.

I veckan var vi även på en NHL hockey match. Mitt enda ord för det är mäktigt. Ljud och ljus blandades med publikens höga förväntan. Det var som att gå till en rock konsert... Varje gång det blev mål så drog de igång en mistlur, världens bröl! Alla stod upp, hejade och vrålade av gläde. Philedelphia Flyers mötte ju New Jersy Devils så det var ju ett derby. Devils hade tidigare spöat Flyers tio gånger på raken. Hur det gick denna gången då? Jupp, Flyers vann!

Älgjakt

Årets älgjakt började med strålande väder. Bilden till höger visar hur jag satt i en mosse, intil en göl. Blev placerad på pass där och stod och blickde ut medans jag lyssnade på radiotrafiken mellan olika skyttar. Det är smidigt för man är hela tiden med vad som händer. När då fick höra att en älg hade blivit skadeskjuten så hämtade jag ryggsäcken i bilen. Detta kan ta en bra stund, tänkte jag och dukade upp med kaffe och mackor.

Sittandes där i solskenet, hade jag det så gott att jag nästan nickade till. Älgen då? Jodå, hundarna letade rätt på den och älgen avlivades på fel sida av en bäck. Spännande att försöka dra den över en massa vatten när man har hål i kängorna. Smidigt Magnus, i morgon gäller det stövlar iaf!

VIP, jag?

Det är ett tecken på att man är en regelbunden gäst på ett ställe när ägaren kommer och säger att han inte har sett dig på fem dagar och att de saknade mig. Helt otroligt... Förvisso går jag hit ofta och avnjuter en kaffe. Och visst har jag lärt dem en hel del trick och tips om hur man gör en god latte.

Nu är jag iaf officiellt en VIP gäst här, fick ett plastkort från SPR coffee. Vet inte vad det betyder, om jag får någon rabatt I vilket fall som helst så åker jag ju snart hem. Kanske man kan få dem att starta en filial i Älmhult?

Från ett råttbo till 35:e våningen

En dag hade jag haft besök i lägenheten medans jag var på jobbet. Nu var det varken städhjälpen eller någon annan tvåbent varelse. Nej, det var en fyrbent liten gnagare... Tydligen hade en låda med godis varit en för stor frestelse för vår lilla råtta. Pappersbitar låg över bord och golv, det hade varit en brakmiddag. Bilden här visa hur det såg ut.

Den natten låg jag och lyssnade efter lustiga ljud, hade oneckligen lite svårt att slappna av. I vilket fall som helst så rapporterade jag detta till jobbet dagen efter. Senare på kvällen när jag kom tillbaka till hotellet så frågade jag om jag hade några meddelanden i recpeptionen. Tjejen som stod där lyfte direkt telefonen och ringde ett nummer. Strax därpå så kom den som var tillförordnad chef, springandes ut från kontoret. Ja, han sprang verkligen genom hallen fram till mig. De hade gjort i ordning ett annat rum åt mig, förklarade han snabbt. Så jag packade mina saker, fick hjälp med att flytta dem till det nya rummet. Det ligger på 35:e vånningen och har makalös utsikt!

Det har sina för och nackdelar med att bo så högt upp. Det tar mycket längre tid att åka hiss, bland annat. Sen när det åskar så är man mycket närmare där det låter. Det åskade rejält häromdagen och slog ner i grann huset (eller om det var i huset som jag bodde i). J*drans vad det small! Ett riktigt kanonskott! Låg i soffan med den bärbara på magen, kollade på film. Snacka om ljudeffekter!

39.6 grader i skuggan

I lördags var det officiellt 39.6 grader i skuggan, här i Shanghai. Så varmt hadet tydligen inte varit på 73 år. Tanken av att det kommer att våra så här tills jag åker hem, är inte så kul. Vad skulle man ha gjort utan AC? Fast jag står nog ut i 14 dagar till...

Om att göra det som tar emot

Ibland måste man tvinga sig själv för att komma framåt, för att utvecklas. Vi har alla saker som tar emot att göra, som vi undviker. Det kan vara småsaker eller riktiga utmaningar. Oavsett så har vi alla saker som vi ser som hinder. Vi kan vara rädda eller bara tycker att det är obehagligt. Tycka att det är oartigt eller så vill vi inte vara till besvär.
Jag gjorde något i afton som jag normalt sett inte gör, något som tar emot. Efteråt känns det som jag har växt, jag fick ut något av det. Det var en sådan enkel sak som att klaga på maten på en pub. Ingen stor grej för vissa att skicka ut tallriken tillbaka till köket. Man är ibland en Svensson och istället bara tiger.
Samtidigt, vem annars skulle vilja se till mina intressen? Jag har ju ett ansvar för mitt egna välbefinnande och att jag mår bra. Ingen annan. Normalt sett så tar jag min njutning på stort allvar, att få avnjuta god mat är viktigt.
Puben som jag sitter på brukar verkligen hålla hög standard och kvalité. Fast idag smakade och luktade oxfilén inte som den brukade, det var något som inte rikligt stämde. Inte mycket fel men tillräckligt för att jag skulle reagera. Hur gör de flesta då? Äter upp i alla fall, det går att äta? Eller?

Jag gjorde något som tog emot, jag frågade efter chefen. Han kom och kände givetvis igen mig. Han var mycket tillmötesgående och fixade in en lax istället. Och sicken tur för det! Det var en av de godaste laxar jag har ätit. Underbar kombination med en svagt rökig sås och hemlagat potatismos. Ångrar det inte!

Så, jag gjorde något ovanligt för mig. Satte mig i första plats för en gång skull. Är nu nöjd och glad. Ägaren är också nöjd, för han vet att jag kommer tillbaka och rekommenderar stället. Stället visade återigen vilken klass det håller och vilken bra service det har.

Så, har ni vägarna förbi Shanghai? Oscars pub är då stället ni inte får missa!

Svenska ord

Jag har återupptäckt det här med podcast, där man laddar ner radioprogram till datorn. Numera plockar jag hem senaste "Dagens eko" bara för att kunna få höra lite svenska ord. Lite nyheter från "där hemma". Är det hemlängtan som tar sig nya uttryck? Jag räknar iaf ner dagarna.

Sitter just nu på fiket och surfar. Väntar mest på att det ska bli måndag så jag kan ha något vettigt att göra igen. I väntan på det så ringenr jag hem en runda. Smidigt med IP-telefoni och trådlöst, oavsett vart jag än är så kan jag ringa utan större kostnader.

Tröttsamt läge

Jag är normalt sett ingen morgonmänniska som vaknar av mig självt tidigt. De senaste veckorna har det varit lite sisådär med sömnen. Längtar kortfattat till sängen i Sverige... I morse blev jag uppringd av jobbet, har beredskap denna veckan. Själva ärendet löstes snabbt och sen hade jag ett intressant val; ska jag krypa ner mellan lakanen och försöka somna igen eller vara vaken? Klockan var ju runt sex på morgonen så jag insåg att det inte skulle gå att somna, har ju problem med sömnen numera... Fick för mig att testa att simma lite men poolen hade inte öppnat än, inte än på en timme. Så nu sitter jag här och hör hur morgontrafiken kommer igång. Klarvaken och har inget direkt att göra. Funderar allvarligt på att åka till jobbet en sväng istället. Då kan jag ta och göra mig en latte där... Så får det nog bli...

Nyblivna gårdsägare

Då var det klart, nu är kontraktet skrivet. Susanne och jag är numera lyckliga ägare till en mindre gård, mitt i djupa småland. Ett underbart litet ställe, strax utanför Älmhult. Flyttar in i början av september. Det blir inflyttnings grillning redan första veckan med några från USA

Det är lite som en dröm som går i uppfyllelse, här kommer jag äntligen kunna få lite mer balsam för själen. Med tanke på det jobb jag har, hur många timmar jag jobbar, så är det här enda rätta.

Här finns det alltid möjlighet till naturlig motion, ta bara närmsta motorsåg och hugg lite ved... :-) Stall finns och vem vet, det kanske flyttar in en häst där framöver.

Så gissa om jag verkligen ser fram emot att komma hem från Kina, nu räknar jag verkligen ner dagarna. Ser fram emot att se alla nära och kära. Få uppleva Sverige igen, äta lite ordentlig husmanskost. Flytta tillsammans med Susanne och göra det hemtrevligt i det gamla soldattorpet. I morgon är det bara 28 dagar kvar...

Nästan som i Stockholm

Det finns vissa saker som jag verkligen brinner för och kaffe är en av dem. Har till och med jobbat på fritiden som en barista på Coffehouse by George i Stockholm. Helt och håller bara för att det var kul! Började med att jag var stamgäst där, nu är betraktar jag ägaren som en mycket god vän.
Ibland saknar jag verkligen att kunna gå dit och göra mig en egen latte, prata med kunder och få hjälpa till. Ett tag lekte jag till och med tanken att starta ett eget fik i Älmhult. Bara för att höja kaffekulturen.
Givetvis så finns det Starbucks här i Shanghai, du kan se dem lite här och var i stan. Stilen är dock väldigt typisk amerikansk. Nu har jag dock hittat ett ställe som ligger mycket närmare. Ett nyöppnat litet kryp-in, precis bakom frisörsalongen som jag brukar besöka. De har en lugn och skön stil, med dämpad klassisk jazzmusik i bakgrunden.
Nu är jag ju den jag är, jag vet oftast hur jag vill ha det. Tar ju min njutning på stort allvar och därmed även hur jag vill ha min kaffe... Så när jag beställde en Café Macchiato och de såg ut som levande frågetecken, då kunde jag ju inte låta bli. Vipps så stog jag bakom kaffemaskinen och fixade till precis så som jag vill ha det. Inga större protester från personalen. Nyöppnat ställe och med oerfarna anställda, då är de bara tacksamma att det är någon som visar.

Nu har jag varit där ett par kvällar på raken, varje gång så tipsar jag dem lite hur de kan förbättra sig. Idag kom de till och med och bjöd på en cappuccino. De ville veta om den som de hade gjort fick godgännt... *haha*

Sen har de trådlöst internet, perfekt när man vill sitta och surfa lite. Kopplade upp mig med VPN och körde även lite IP telefoni till Sverige. Gratis är gott... ;-)

Bara 41 dagar kvar

Dagarna går och jag räknar ner dem. Snart kan jag åka hem till kära Småland, ett par dagar närmare mitt mål här i livet.

När jag kommer hem så kommer jag och Susanne äntligen skaffa gemensamt boende. Det verkar som om vi har chansen att få flytta ut på landet tillsammans. Det bästa med det är att vi båda har drömt om att få leva så...

Jösses vad jag längtar efter svensk husmanskost nu. Här i Kina har de så lustiga matvanor, de äter liksom _allt_. Igår när jag besökte KFC och beställde in en meny så fick jag mig en chock när jag satte tänderna i något som var friterat. Broskbitar! Hela påsen var bara friterade broskbitar! De gillar tydligen sånt här men det gör inte jag. En fråga som jag gång på gång ställer mig är, var gör de av allt bra kött? Allt är antingen brosk eller sega grytbitar. Framförallt så har de en förkärlek till att ha benen kvar. Med andra ord så tar de en kyckling, hugger allt i bitar för att sen köka ihop hela klabbet...
För att inte tala om ägg! De kan vara gamla och ruttna, går det att koka det i 20 minuter och sen servera det, så gör de det. Jag har luktat på ägg som inte färska, om jag uttrycker mig fint. Jag har sett ägg som är så sönderkokta att till och med hela vitan har skiftat färg. Brunt och grönt. Vad är det för fel på ett färskt och fint ägg?

Ska inte säga för mycket, Sverige kommer ju från ett läge historiskt sett som tvingade att blanda bark i brödet. Kina har helt klart en bit att gå. Gissa om det är många som kommer att bli förvånade nästa år när de kommer hit som turister för att se OS... Förra veckan släppte de loss över 300 slavar här i Kina... Förvånar mig inte längre att det var så...

Organturismen i Kina
Slavavslöjande i Kina

Rött guld

I småland säger man att lingon är det röda guldet. På "The Blarney Stone Irish Pub" i Shanghai så är det en pint Kilkenny med skum lent som grädde. Det är som att kliva in i en pub på Irland. Det spelas traditionell musik och sjungs som skulle få vilken sjöman som helst tårögd. Maten är lagad med omsorg och kärlek, ölen kall och skummande. Överallt hörs bara engelska med skön dialekt.

Stället ligger på en mörk bakgata, en bit från de neon blinkande turistfällorna på Hengshan road. Här hamnar man liksom inte av misstag... Fast det är lite det som är grejen. Det blir en hemlig klubb för endast invigda, en oas. Ett visitkort är ledtråden för mig att hitta hit och hit kommer jag nog igen!

Taxi

Eftersom det är så billigt här att åka taxi, så är det nästan att man tar taxi till toaletten. 11 spänn för de första tre kilometrarna. Samtidigt som man får ett litet äventyr. Dett finns en anledning varför förarna sätter ståltråd och buntband om navkapslarna. Det finns en anledning varför man inte ska ha armbågen för långt genom fönstret.
Helst ska man ha nerver av stål och inte lätt för att bli sjösjuk. De kör verkligen med binära lägen på pedalerna. Allt eller inget. Hela bilen liksom gungar sig fram mellan andra bilar och cyklar. Det körs om på omöjliga ställen, tutas och blinkas av alla möjliga anledningar.
Det tutas för att bilen framför svänger eller stoppar, för att den inte kör tillräckligt snabbt, för att de är i vägen helt enkelt...
Till och med polisbilarna kör med ständigt blåljus, mest kanske för att det ser häftigt ut? En sak är säkert, åka ambulans är ingen garanti för att komma fram snabbare...

Strumpmonstret Arne

Det finns ett litet gult monster i varje tvättmaskin. Han heter Arne och äter strumpor. Han finns överallt, även här i Shanghai... Det kvittar hur mycket eller hur lite man matar honom, han är inte stor i maten. Det räcker gott med en strumpa ur ett par. Den kan han mumsa på ett tag, har man tur så kommer den tillbaka, ibland inte.

Eftersom jag har tvättmaskin i lägenheten så är det smidigt för mig att tvätta vid behov. Har ju inte så mycket kläder med mig så det blir typ en gång i veckan. Det borde i rimlighetens namn vara enkelt att hålla reda på alla par med andra ord. Men icke! Idag försvann den första strumpan... Kan man få Arne till att bli vegetarian ?

Driftstörningar i Buskhult

Inte varje dag som man tvingas till att rapportera detta men det har varit allvarliga driftstörningar i den tekniska infrastrukturen i Buskhult City. Problemet är nu avlöst och det råder full täckning igen i det trådlösa nätet. Anledningen är fortfarande oklar men den inledande undersökningen visar på felaktigheter i radioutrustningen. (Läs mellan raderna, antennerna på accesspunkten var felriktade...)

Buskhult, den lilla byn med hög teknologi och internationella kontakter... :-)

Kaffe på morgonen, thé på kvällen

De flesta som känner mig vet att jag är en kaffe tokig kille. Du kan aldrig ha för lite kaffe, är mitt motto... Nu är ju grejen den att jag är i det gyllene landet av thé drickare och här har de trevliga sorter. De har små knyten som i vatten vecklas ut till hela blommor, mycket vackert. Kostar 5 spänn stycket, i Sverige skulle det gå på typ 40.

En praktisk detalj med lägenheten jag har här är att det finns en vattenautomat med både varmt och kallt vatten. Allt redo för lite thé bryggning eller nudelsoppa... ;-)

Dagens datanörderi: Varför försöka rulla certifikat själv när det finns ypperliga program i Fedora? Nu äntligen har jag iaf ett grymt säkert cert på min lilla webserver i Växjö. Försök att knäcka High-grade Encryption med AES-256 256 bitars kryptering... Lycka till! Och du Bäckman, har du roat dig färdigt med att scanna min burk? *ler* Antalet blockerade paket från IP nummer 83.233.196.155: 15229 stycken!

Kontrollerat kaos

Trafiken här i Shanghai är mycket intressant. Det är ett kontrollerat kaos där det till synes inte finns några regler. Varje morgon när man åker till jobbet så tror man minst en gång per resa att nu krockar vi. Det är ibland så trångt mellan bilen och en buss så att backspeglen nuddar. Och detta under tiden som de kör. De har en otrolig koll på var de har varandra och de utnyttjar varje millimeter... Visst händer det att de bucklar till varandra, fast det sker oftast i låga hastigheter...

Att åka taxi är mycket billigt. Det kostar mig mellan 14 och 17 kronor att ta taxi hem från jobbet. Beroende på trafik. Avståndet är 4.6 kilometer så det får betraktas som billigt med svenskt mått sett. Tunnelbanan kostar tre kronor men då får man gå en bit. Numera klarar jag av att säga adressen hem så jag slipper visa visitkortet hela tiden. Klarar även att säga till föraren att svänga höger eller vänster så att ajg kommer hela vägen hem. Sen hur mitt uttal låter i deras öron kan jag inte bedömma... ;-)